Nattsudd

Senixus är en dam som inte riktigt funnit sig själv i denna stora stygga värld. Men jag är helt säker på att "jag" inte är så långt borta... En vacker dag så snubblar jag över mig själv mitt ute i folkvimmlet... Den dagen kommer all min panik... all min oro... och all min depp att försvinna lika fort som ljuset far fram... Det är den dagen jag lever för... min väntan på att den ska komma susande... och jag vet... att den är närmare en jag tror.

Vem är Jag då... ska väl svara på det jag kommit underfull med såhär långt...

Jag är en 34-årig kvinna som aldrig kommer släppa sitt barnasinne...  känner mig mer som 20 trotts de år jag har på nacken. Kan inte (och kommer nog aldrig kunna) förstå de folk som strävar så hårt efter att bli vuxna *hemska tanke*

Har fått min "dom" nu.

Jag har Bipolär 1, SF,GAD & PÅ. Åkte upp o ned som en jojjo i närmare 2 år p.g.a en förbannad medecin mot min panikångest. Kändes hopplöst mörkt då kan jag säga. För ett är säkert. Efter att ha varit mitt gamla Bippo-jag sedan tonåren och nu även  snabbpendlat på det viset & varit mixad som sjutton så väljer jag mitt vanliga lite lugnare svängande. Även om det inte heller är direkt supertrevligt & många gånger kan te sig helt hopplöst det med. 

Ska eventuellt tjöte till mig adhd-utredning med i framtiden. Men för tillfället tar jag det lite lugnt med det. Jag klarar inte hur mycket som hälst & det håller jag på att försöka banka in i min tjockhudade skalle nu

Men ljuspunkten i detta då, vad är den?  För min del är det medecin. Har äntligen fått en medecin som hjälper till att göra svängningarna mindre. Ska även se i en snar framtid om jag kan få någe mot min gränspsykos som dyker upp som gubben ur lådan emellan varven.

**Man 'ska' inte dricka alkohol. Man ska inte umgås med 'för mycket' folk inom loppet av någon dag. För då hamnar lilla Senixus i hypomani & en liiiten mild gränspsykos som gör att allt ont vill visa sig nattetid** Tänk vad gött det vore om lilla Senixus kunde komma ihåg sådana saker när vännen ringer o säger utgång/party/grillning (eller nått). Men 'Nej då' det gör hon inte. Då svaras med glatt humör (på ytan) 'Javisst.. Självklart.. När/Var/Hur'. Och sedan kör vi en runda till 'suck' 

Har kännts (många gånger) som att man inte orkar leva såhär längre. Men mitt i allt det så har jag ju min underbara familj...  4 katter & 1 hund. Utan dem så skulle jag inte ha orka leva på detta vis så länge som jag gjort. De är verkligen mitt allt dessa underbara livgivare

Hjälper till ideelt på katthem här i stan. Men för tillfället så är det väldigt sporadiskt. Händer nån gång ibland. Jag klarar ju inte av att ha specifika tider då någe 'måste' göras. Men men.. kanske blir bättre med tiden.

Har kommit underfull med att all min galenhet gör mig till en härligt charmerande knas-tant med (stundtals) många knasiga härliga ideér  

Vill du skriva en rad eller tio så finns en gästbok... om inte så är även det helt okej