Måste nog fundera på den här. Min första kärlek. Var det killen man höll i handen och pussades med i två år? Eller killen man träffade sedan som fick en att gå ett steg längre. Jag tror det var dem båda, men på olika sätt. Har nog en första kärlek i olika nivåer av mitt liv :-)

Och vi (i alla fall jag!) vill hora om dem bada!

min första kärlek träffade jag när ja va 14 och han var 15. vi hade pratat på msn rätt länge, vi "träffades" föressten på den där msn chatt som fanns förr i tiden. så pratade vi i ett halvår kanske. sen så övertalade jag mamma att vi skulle ses, hon var med. så sågs vi på torget i eslöv, gick upp till min storasysters lägenhet som ligger precis vid torget, satt i deras gästrum vid ett bord. pratade lite.. var jättenervösa… sen på något vis hamnade vi brevid varandra i den hårda soffan och så råkade vi ta varandras hand. så satt vi där ett tag, helt knäpptysta och omedvetna om allt annat utom den andras hand i den egna. sen kom syrran upp och frågade hur det var och så blev det pinsamt. ^^

när vi skjutsade honom hem så satt vi i baksätet. han frågade mig om ja ville ses igen och det ville jag såklart ^^

sen åkte jag hem till honom nästa gång. vi tittade på två filmer, och så kysstes vi.

haha, blir lite nostalgisk jag med här.

vi var tillsammans i 2,5 år. vi är goda vänner nu, ett tag trodde vi nästan att vi skulle bli kära igen. ^^

hah! så gulligt det är.

#2: haha, okej jag får sätta mig och skriva ihop dessa historier någon natt :-)

min första RIKTIGA kärlek var med Greken. mörka ögon världens charmigaste leende, blir fnittrig bara jag tänker på de.
jag var SÅ kär! för han var ju SÅ snygg ;) hihi
och jag trodde verkligen inte att han skulle bli kär i mig.
jag gick i två månader och drömde om min grek, vi hade gemensamma kompisar så vi var ju å fika å så men jag våga ju inte göra nåt feg som jag e.
en dag skulle vi åka till våran kompis som bodde utanför stan så han ringde upp och frågade om jag skulle åka med honom istället för att ta bussen.
"visst" svarade jag coollugnt :P
la på snabbt som fan och fick panik, va ska jag ha på mig?! hahaha!
vi satt där i bilen iaf, knäpptyst var de (varför blir de alltid de?) och så stannade han utanför en affär på vägen, han hoppa in å jag satt kvar :P kändes som de två minuterna han var borta var två timmar..
sista biten så la han sin hand på min, jag fattade ingenting! VAD GÖR HAN?! :P
hemma hos kompisen så satt vi bredvid varandra, han hade fortfarande handen på min, så plocka han upp en sweizernöt chokladkaka och säger "jag hörde att den här va din favorit, du är min favorit" jag kunde ju inte annat än att le. :)
:D efter filmkvällen så följde ja me honom hem på en ny filmkväll :P
där blev de många pussar och kyssar :)
efter de dejtade vi i två månader (för ingen av oss våga fråga om vi var ihop) och så va vi väl tillsammans i två-tre månader.
tog tyvärr slut för att han inte vågade ha sex med mig :P
hemsk jag e va? :P

Hahaha jag sitter och stor-flinar nu! Den dar tystnaden ar sa sjukt typisk! Hahaha!

#5: haha, inte det vanligaste att killen backar för sexet faktiskt :-)

#6 jaa :P hahaha
#7 hehe nee :P men han va 18 år och oskuld :P och supernervös.. :P

naaw. ^^

varför blir aldrig något lika rosaskimrande som den första kärleken? eller är det bara jag? :P

Första kärleken. Vi träffades under sommarlovet mellan trean och fyran. Och vart kära som man bara kan bli i den åldern tror jag. ;-)
Vi hade precis flyttat så jag kom ännu längre bort från hans stadsdel. Men det gjorde inget. Jag hade kompisar där och vi var tillsammans varenda dag under hela sommarlovet.
När skolan började fortsatte vi envist träffas, vi åkte buss till varandra så ofta vi kunde och vi talade i timtal i telefonen. Det var aldrig jobbigt med den killen. Vi pussades kramades och höll i handen. Elelr så gick vi bara ut med en av grannaranas hundar och jag höll i kopplet och han bara höll om mig. Så kunde vi gå i timmar. elelr så satte vi ss i en grässlänt och bara satt och höll om varandra. Ingen pinsam tystnad. Vi trivdes lika bra ihop oavsett om vi pratade eller var tyst. Denna kärlek höll tills jag slutade 5:an. Så vi hängde ihop ett tag. Vad som gjorde att det knakade till slut Jag vet inte, men att vi växte ifrån varandra var inte så konstigt kanske.

Min första kärlek (dock ej min första pojkvän utan min andra) heter Rickard. Vi träffades på stan och hade gemensamma kompisar. Vi var båda 16 år, sulle bli 17 ett par månader senare. Vi träffades och fick för oss att sätta ihop våra skinnrockar med ett par handklovar (jag var svart och hård svartrockare på den tiden). vi satt fast oc vi kysstes. Jag var megakär efter två timmar med honom. Vi träffades efte skolan på samma ställe med eller utan vänner i en hel skolväcka, men jag vågade aldrig säga att jag gillade honom.

På fredag så la vi oss i parken, blött i gräset var det också. och kysstes och pratade. det var den 5te november 2005. Minns det som igår. och min mamma ringde och skällde på mig att jag var ute på stan - klockan var bara 18..! så min syster och hennes sambo fick åka och hämta mig. och de lät Rickard följa med hem till mig. Vi sov i mammas och pappas säng då de var bortresta och syrran var "barnvakt". men vi hade inte sex, faktiskt.

Sen så blev vi ihop. Var jättebra i några månader.. sedan så började han återigen spela sina onlinespel (typ WoW). kämpade för vårt förhållande i 10 månader, sedan så gav jag upp. hade då träffade min man.

har faktiskt aldrig slutat älskat honom.. Saknar honom lite faktiskt..

Min första riktiga kärlek, om man bortser från en kille jag var bästis med på dagis, är -hör och häpna -min sambo

Före honom så var jag aldrig kär, hade nån pojkvän ibland bara för att man "skulle ha det" men det var bvänskapliga förhållanden. När jag träffade min sambo så svävade jag på moln och gick i diamantskimmer från dag ett :) Och..tja, här är vi än idag

Oooh, det later underbart Angelclaw! Far man fraga hur det blev ni? :)

#13 Vi träffades i slutet på -99, surrade då och då, vi skjutsade hem honom nästan varje helg, sen sov han över i början av januari, vi började vara hos varandra varje dag och..tja på den vägen är det :)

Min första kärlek tar jag nog inte upp här inne